Stad och land – det havererade samtalet.
Onsdagen den 5 augusti 2020, kl. 10–12.
> Klicka här för att ansluta till videokonferensen onsdag 5 augusti
Deltagarna följer presentationen via videokonferensverktyget Google Meet. Se instruktion nedan ”Så här gör du i datorn steg för steg”. Tänk på att ansluta till videokonferensen i god tid innan starttiden. Inför frågesamtalet ges möjlighet att i text framföra reflektioner och frågor i form av inlägg i kommentarsfältet längst ned på denna sida, ”Skicka kommentar”. Moderator läser upp inlägg under frågesamtalet och Gunilla Kindstrand kommenterar.
Tider:
Anslut till videokonferens från kl. 9:30.
| 10:00 | Introduktion |
| Gunilla Kindstrand: Stad och land. Det havererade samtalet. | |
| 11:00 | Paus |
| 11:30 | Frågesamtal |
| 12:00 | Slut |
Programkommitté:
Catharina Dyrssen – arkitekt och musikvetare.
Gunnar Henning – styrelseordförande för Ljungskile folkhögskola.
Sven Kristersson – sångare, kompositör, pedagog och forskare.
Jan Lindvall – journalist och lärare på Ljungskile folkhögskola.
Erik Malmhav – lärare på Ljungskile folkhögskola.
Fredrik Sjögren – statsvetare vid Högskolan Väst.
Så här gör du i datorn steg för steg:
|
Använd en uppdaterad version av Google Chrome, Mozilla Firefox, Safari eller Microsoft Edge.
Alternativ: |
Spännande presentation av Gunilla. Den bärs av en viss optimism som jag önskar att jag kunde dela. På 70-talet var vi nog många som trodde att ”gröna vågen” var början på en ny syn på relationen stad/land. Så blev det ju inte. Jag fruktar, och jag menar att det finns goda skäl för denna fruktan, att de tendenser till mindre storstadsdominans som Gunilla beskriver inte kommer att bli bestående. Den globala ekonomiska utvecklingen, idealbildningen i medierna, de onda cirklar som präglar många glesbygdskommuner (inte minst här i Värmland) kommer att bli mycket svåra att bryta om inte en mycket medveten satsning sker från statsmaktens sida, en resurskrävande sådan och den kommer vi nog inte att få i de kommande kärva åren för ekonomin för stat, kommuner och regioner. Norrmännen har råd med det och har en annan grundsyn. Jag vill inte låta som en hopplös pessimist, men även en stor del av de många proklamationerna om att coronapandemin kommer att skaka om oss i grunden och förskjuta mentaliteter och maktförhållanden tror jag ör felaktiga. Det allra mesta kommer att återgå till det som var innan.
Utanför de större städerna finns det ju nu kommuner där styrande politiker har en helt annan uppfattning om vad konst är och skall vara än vad som anges i de traditionella kulturpolitiska målen.Hur skall konstnärerna själva agera när det gäller att hantera de klyftor mellan stad och land som du talar om?
Tillbaka till medierna – det gungar för lokaltidningarna och lokal journalistik. Samtidigt kan alla svenskar nu läsa storstadstidningarna digitalt och ta del av deras bredd och djup. Hur skall det lokala klara den konkurrensen?
Tack, Gunilla, för en fantastisk lägesbeskrivning med massor av öppningar!
En fråga: Om businesskonkurrensen och lansering av det egna varuvarumärket (både inom kulturen och inom kommuner), som dominerat så under 1990- och 2000-talen, nu är på väg att brytas – vad innebär det för kulturens möjligheter nu? Ser du några tendenser hur konstnärer och kulturaktiva börjar agera – från olika platser i landet? Dvs – hur har kulturuttrycken förändrats (bakom den gängse mediabilden)?
Och (en annan fråga): Hur kan man aktivera frågorna som Landsbygdskommittén inte fick fart på? Behövs det kollektiva / gemensamma manifestationer – i så fall på vilka sätt?
Och (en fråga till, kanske vag – men reflektera gärna): Får den specifika platsen (och engagemang på plats) en ny betydelse – inte bara som särdrag för en landsända utan som punkt i relation till andra punkter, regionalt och internationellt/globalt?
Konstnärsnämnden och Kulturrådet brukar motivera sin bidragsövervikt till storstäderna (särskilt Stockholm) med att det är där konstnärerna bor. Du talade i kontrast till detta om olika kreativa kontexter där konstnärer i glesbygd lever och verkar. Hur tycker du att man skall synliggöra dessa ”perifera” och ”lokala” (ord som gärna används om konstnärer utanför storstäderna) sammanhang för dem som bedömer ansökningar på olika nivåer?
En kommentar till resonemanget för att förhindra (som jag tycker) en farlig förenkling som görs om man använder uttrycket ”det är ekonomerna som styr”. Det handlar snarare om att det är de ekonomiska intressena som kan styra. Det är viktigt att vara noga med begreppen. Annars när man en förenklad bild av att det skulle finnas någon ondskefull och kall yrkesgrupp som satt och räknade fram vilken kultur som är lönsam mm och att det är hos dem problemet ligger. Ekonomer däremot har bl a till uppgift att göra kalkyler och följa upp användning av t ex skattebetalarnas medel.
De ekonomiska intressena står vi nog alla mer eller mindre för, genom att vi vill handla billigt, få mer avkastning på fonder eller ev betala låg skatt. Det som är viktigt är att de beslutande församlingarna, t ex en styrelse, får så bra underlag för beslut som möjligt som visar både ekonomiska konsekvenser OCH t ex sociala konsekvenser mm.
Tack Gunilla för mkt intressant presentation. Anledningen till att jag ”hugger” på detta nu är att jag hört denna ”förenkling” tidigare! Så det är många som verkar känna så.
En teknisk fråga – fiber är viktigt för möjligheten att leva och verka på landsbygden. Men är det inte en onödig fixering vid kabel. Kan mobilt bredband vara en lösning?
Det var precis att vi inte hann ta upp denna fråga tyvärr. Kanske gives möjlighet att ta upp den på Sommarakademien 2021.
En fråga som intressear mig mycket som statsvetare är ju frågan om hur saker kan kanaliseras in i det politiska systemet, eftersom det ofta är där som idéer, åsikter, intressen kan bli verklighet. Ute i de olika landsbygderna kokar det ju av initiativ, idéer, intressen osv – men ofta sker detta utanför det demokratiska systemet. Har du några idéer kring hur dessa kan länkas in i systemet? Behöver den svenska demokratin modifieras för att detta ska vara möjligt?
Tack för en intressant fråga. Kanske gives möjlighet att ta upp den kommande sommar!
HEj, jag är för sent med min fråga. Men kan Gunilla ge namn och titel på den danska författaren hon nämnde .
Tack också för ett inspirerande samtal och föredrag!
Pedersen, Ove K.
Konkurrencestaten 2011
Tack själv för ditt deltagande!
Tack för givande seminarium! Gunillas goda exempel skulle behöva lyftas fram till flera. De höjer humöret.
Tack själv! Jag håller med…
Hej
Jag missade webbinariet, men hoppas Gunillas inledning finns inspelad så att jag kan ta del av denna senare.