Antigonepriset - Ljungskile Folkhögskola

ANTIGONEPRISET

Ljungskile folkhögskolas pris för visat civilkurage

Det sjuttonde Antigonepriset delas ut i maj 2024. Ceremonin äger rum i Grundtvigsalen och är öppen för allmänheten.

2023 års pris delades ut lördagen den 13 maj, i anslutning till skolans 100-årsjubileum. Årets pristagare är Nils Abrahamsson från Ljungskile. Juryns motivering lyder som följer:

”I samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 startade Nils Abrahamsson en insamling för att skänka en ambulans till sjukhuset i Lviv. Bara ett par veckor senare körde han tillsammans med några andra ner ambulansen och levererade den till sjukhuset. Åter i Sverige följde flera insamlingar, och totalt har han på några månader skänkt bort sex fullt fungerande ambulanser, till stor del bekostade med egna pengar.

Förutom det uppenbara civilkuraget i att riskera liv och säkerhet i ett sådant här projekt, vittnar initiativet om djup medmänsklighet och en beredvillighet att utsätta sig själv för både praktiska och ekonomiska umbäranden för att hjälpa andra. I en orolig tid då det är lätt att känna uppgivenhet, innebär Nils Abrahamssons civilkurage en kraftinjektion för oss andra.”

Årets pris var ett konstverk skapat av Rasmus Gustavsson, deltagare på skolan, och Jennie Majberger Wiedel, lärare, samt 2.465 kronor – en krona för varje år som gått sedan Sofokles drama Antigone hade premiär. Juryn bestod av deltagarna Maja-Stina Erlandsson och Becca Kjell, rektor Martin Callermo, styrelsens ordförande Gunnar Hennling, läraren Stefan Johansson och Theresia Knevel, dotter till prisets initiativtagare Jaap Knevel..

Nominera någon till Antigonepriset

Alla kan nominera en kandidat. Alla kan också bli nominerade, förutsatt att det är en i dag levande person. Nomineringar till 2024 års Antigonepris skall vara folkhögskolan till handa senast 8 januari 2024Klicka här för att komma till nomineringsformuläret. 

Detta är vår definition av civilkurage

När en människa, med utgångspunkt från sitt eget hjärta och samvete, har modet att handla mot gruppens oskrivna lagar eller maktens skrivna lagar, och är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande, då visar hon på en egenskap som är både allmänmänsklig och unik – civilkurage.
En människa som visat civilkurage behöver omsorg och bekräftelse. Antigonepriset vill ge detta stöd och erkännande.
När en människa visar civilkurage ger det hopp och kraft till andra. Detta hopp och denna kraft vill Antigonepriset hjälpa till att sprida.

Vem var Antigone?

Antigone, dotter till Oidipus, har blivit känd genom Sofokles antika drama. Hon var en stark kvinna som vågade trotsa morbrodern Kreons – kung av Thebe – förbud mot att ge Antigones döde bror Polynikes en anständig begravning. Som straff för detta dömdes hon till döden. Antigones mod att trotsa maktens påbud har också inspirerat många sentida författare, bland andra Bertolt Brecht och Jean Anouih.

Tidigare pristagare:

2022: Lars Gårdfeldt, präst.
Lars Gårdfeldt har under många år varit en stridbar förkämpe för HBTQ-personers rättigheter inom kyrkan. Hösten 2021 reagerade han på det orimliga i att Svenska Kyrkan fortsätter att prästviga personer som inte kan tänka sig att viga samkönade par. I protest mot detta deklarerade Lars Gårdfeldt att han inte längre tänker viga heterosexuella par. För sitt ställningstagande har han fått mestadels positiv respons, men han har även mottagit dödshot, vilket gör att han idag bär personlarm.
Genom att vända på perspektiven sätter Lars Gårdfeldt fokus på en brännande fråga om likabehandling. Hans agerande är ett tydligt exempel på civilkuragets princip om att ta personlig ställning trots obehaget det vållar en själv.

2021: Jojje Olsson, journalist.
Jojje Olsson har i ett drygt decennium arbetat med Kina som bevakningsområde. Sedan 2016 bor han i Taiwan, efter att ha blivit nekad förnyat visum till Kina. Hans orädda och kritiska rapportering har lett till återkommande hotfulla mejl från den kinesiska ambassaden i Sverige. I början av april 2021 berättade Jojje Olsson om den kinesiska bojkotten mot H&M, som har sin grund i att det svenska klädföretaget tagit avstånd från tvångsarbete bland etniska minoriteter i Xinjiangregionen. Efter det uppmanades Jojje Olsson i ett mejl av ambassaden att omedelbart sluta rapportera om Kina, ”i annat fall kommer du till slut att möta konsekvenserna av dina handlingar”.
Detta är bara ett i raden av auktoritära krafters försök att stoppa oberoende nyhetsrapportering. Larmrapporterna om hur journalister utsätts för hot, hat och våld duggar tätt från organisationer som Amnesty International, Reportrar utan gränser och Civil Rights Defenders. I förlängningen är det ett allvarligt hot mot demokratin.
Att stå upp för det fria ordet gentemot diktaturen Kina innebär att ta risker på både ett professionellt och personligt plan. Genom att oförtröttligt fortsätta att berätta om vad som händer i Kina visar Jojje Olsson ett stort civilkurage och inspirerar oss andra att aldrig vika undan från det vi anser är rätt och riktigt.

2020: Denise Olsson Bergqvist. Kulturarrangör, poet och aktivist.
Motivering: ”Alla människors lika värde och rättigheter är en grundbult i ett demokratiskt samhälle. Ofta har dessa rättigheter erövrats efter en lång och hård kamp. Det gäller inte minst kvinnor och HBTQ-personer.
Nu ifrågasätter nykonservativa grupper de landvinningar som feminister och HBTQ-personer gjort de senaste decennierna. Därför är det viktigt att i tid lyfta fram goda exempel på personer som står upp för allas rätt att vara sig själv. Denise Olsson Bergqvist är just en sådan person.
Genom bland annat sitt engagemang i Uddevalla Pride och som initiativtagare till manifestationen Rättslösa, för sexualbrottsoffer i Uddevalla, står hon upp för utsatta grupper i samhället, trots hot och hat på nätet.”

2019: Maja Rosén. Klimataktivist från Göteborg.
Motivering: ”I tio år har Maja Rosén burit en stark känsla av att vi måste ta klimatförändringarna på större allvar, och arbetat på att förändra sin egen livsstil. Genom att det senaste året systematiskt fråga folk i sin omgivning om hur de tänker kring sina flygresor, har hon också vågat vara obekväm och brutit en tystnadskultur. Det är den sortens vardagliga civilkurage som bör få var och en av oss att fundera över vilket personligt ansvar vi har för klimatförändringarna. Med sina kampanjer Flygfritt 2019 och Flygfritt 2020 är Maja Roséns engagemang en betydelsefull del av det klimathopp som unga människor just nu väcker jorden runt.”

2018: Lena Matthijs. Polisområdeschef för Älvsborg.
Motivering: ”Lena Matthijs skrev i juli 2017 ett uppmärksammat inlägg på Facebook. I inlägget uttryckte hon skam över att tillhöra det statliga etablissemang som beslutat att utvisa en 17-åriga etiopisk flicka. Flickan har varit asylsökande i Sverige i fyra år och Lena Matthijs har varit hennes gode man. Inlägget har delats 9.411 gånger och gillats av fler än 18.000 personer.
Lena Matthijs har i efterhand fått stöd av många kollegor inom poliskåren. Hennes agerande visar ändå på stort civilkurage, genom att hon i egenskap av hög polischef tagit så tydlig ställning i en kontroversiell fråga. Inte minst sänder det en signal till ensamkommande asylsökande, att även inom Sveriges polisväsende finns det personer som förmår ta in och värdera mänskligt lidande. Med detta pris vill vi lyfta fram humanismen och omtanken i en tid av politisk snålblåst.”

2017: Fredrik Önnevall, Hanin Shakrah och Clas Elofsson. Journalist, researcher och fotograf. På försommaren 2014 hjälpte de den 15-årige syriske flyktingpojken Abed att ta sig från Aten till Sverige. Detta skedde i samband med att de arbetade med tv-serien Fosterland för Sveriges Television. Abed hade fastnat i Aten och visste inte hur han skulle ta sig vidare, och inför rullande kamera bad han tv-teamet att ta med honom till Sverige. Eftersom det uttalade – och livsfarliga – alternativet var att Abed skulle försöka hoppa från en bro ner på flaket till en passerande lastbil, så beslöt de sig för att ta med honom. För detta har de tre i tingsrätten och hovrätten dömts för människosmuggling till villkorlig dom och 75 timmars samhällstjänst.
Motivering: ”En journalists uppdrag är att rapportera om verkligheten. Men ibland tränger sig verklighetens villkor så tätt inpå att man tvingas ställa sig frågor om ens personliga ansvar. Fredrik Önnevalls, Clas Elofssons och Hanin Shakrahs svar den här gången blev att de var tvungna att agera för en medmänniskas skull, trots att det både låg utanför deras uppdrag och bröt mot lagen.
Det är i konflikten mellan lag och värderingar som framtiden formas. Många företeelser som idag omfamnas av både samhällsmoral och lag har en gång varit olagliga. Oavsett vilken den juridiska domen i slutänden blir, så kommer historien att ge dem som sätter människovärdet framför allt annat rätt.
Fredrik Önnevall, Clas Elofsson och Hanin Shakrah har därmed – i tider av stängda gränser och allt hårdare villkor för människor i nöd – visat ett civilkurage som inspirerar oss andra.”

2016: Yasin Missaoui. Yasin Missaoui ingrep när en besökare på Lundby bibliotek i Göteborg blev aggressiv och hotfull mot bibliotekarien. Biblioteket var vid tillfället fullt av barn. Yasin, som själv var besökare, försökte lugna ner mannen, och brottade sedan ner honom när han började bli våldsam. I närmare en halvtimme höll han mannen nere innan polisen till slut kunde ta över.
Motivering: ”Yasins rådiga ingripande är ett bra exempel på civilkurage i vardagen. Vi kan ha en uppfattning om vad som är rätt och riktigt att göra, men det är inte alltid som vi klarar av att förverkliga den. Vissa situationer kräver att vi på allvar går utanför vår komfortzon. Yasin Missaoui visar oss alla att det är möjligt.”

2015: Suman. Har under många år arbetat med att frita och rehabilitera barnslavar i Indien. Det är ett riskfyllt arbete som utmanar mäktiga krafter i Indien, inte minst eftersom hon är kvinna. Genom hennes arbete har tiotusentals barn återfått sin frihet och givits en framtid. Idag driver hon organisationen Movement for Child Rights to Childhood.
Motivering: ”Suman sätter genom sitt outtröttliga och entusiastiska arbete fokus på alla människors lika värde, liksom barns självklara rätt att vara barn och gå i skola.”
(Suman vill inte använda sitt efternamn, eftersom det avslöjar hennes kasttillhörighet.)

2014: Abdulahi Hussein. Arbetade för den etiopiska provinsen Ogadens tv-kanal och var rådgivare till president Abdi Muhamud Omar. När Hussein blev varse de övergrepp som skedde i regimens namn samlade han – med fara för sitt eget liv – på sig mängder med filmmaterial som han sedan smugglade ut ur landet. Idag lever han som politisk flykting i Sverige.
Motivering: ”Abdulahi Hussein har satt principen om demokrati och yttrandefrihet framför sin egen säkerhet och bekvämlighet. Tack vare honom har vi fått en tydligare bild av vad som hände de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye. Vi har också, genom filmen Diktaturens fångar, fått en avslöjande inblick i vad som pågår i Ogaden.
Att välja och gå den väg man tror på, risker och förluster till trots, visar på stort civilkurage. Abdulahi Husseins mod är också en uppmaning till oss andra att följa vår inre moraliska kompass.”

2013: Ann-Margret Mossberg och Lisbeth Richter Pedersén.
Motivering: ”För sitt mångåriga och outtröttliga arbete för människor på flykt, inte minst genom att stödja avvisningshotade flyktingar som väljer att gömma sig. Att hjälpa människor att hålla sig gömda är inget brott, men innebär ett ifrågasättande av den svenska asylpolitiken, vilket för somliga är provocerande. Det har bland annat lett till att de fått ta emot hotbrev.
Civilkurage kan visa sig i stundens plötsliga ingivelse, men också i det långsiktiga och tålmodiga åsidosättandet av den egna bekvämligheten till förmån för andra människors väl och ve. Lisbeth Richter Pedersén och Ann-Margret Mossberg är utmärkta exempel på det senare.”

2012: Deidre Palacios. Nätaktivist som startade Facebook-gruppen Ta håret tillbaka.
Motivering: ”Deidre Palacios startade uppropet på nätet i protest mot de kränkande kommentarer som följde på att en kvinna vid Melodifestivalfinalen i Globen i mars 2012 visade sig med hår under armarna.
Den uppmärksamhet som frågan fått kan tyckas komisk och i avsaknad av proportioner, men visar tydligt hur trångsynt normen för människors utseende är.
Utseendefixeringen drabbar inte minst unga tjejer, vilket för många leder till anorexi, självskadebeteenden och självmordsförsök. I förlängningen är Deidre Palacios initiativ en kamp för allas rätt att se ut och klä sig som man själv vill, med eller utan hår i armhålan.
För sitt initiativ har Deidre Palacios fått utstå spott och spe och till och med dödshot. Att hon ändå stått fast vid sin ståndpunkt vittnar om ett starkt civilkurage.”

2011: Natalie Sörman.
Motivering: ”Natalie Sörman får priset för sitt rakryggade agerande på nattbussen mellan Huskvarna och Jönköping den 27 maj 2010. När ett gäng nynazister hyllade Hitler och sjöng främlingsfientliga sånger riktade till bussens chaufför, sade hon ifrån och krävde respekt. När hetsen ökade i styrka och volym gjorde hon det igen. För detta misshandlades hon med flera knytnävsslag, innan gänget klev av bussen vid nästa hållplats. Hennes agerande var av stor betydelse för föraren.
Samtidigt uppmanar det oss andra till samma mod i situationer där det inte är så lätt att leva upp till vackra ord om solidaritet och medmänsklighet. Natalies insats sänder en tydlig signal: det oacceptabla får inte passera obemärkt.
Denna signal behövs mer än någonsin i tider när främlingsfientliga krafter kliver in, inte bara på bussar, utan även på etablerade politiska arenor. Natalies spontana protest lyser klart och hoppfullt, med en kraft som påminner om den unga Antigone.”

2010: Omer Goldman. Israelisk värnpliktsvägrare.
Motivering: ”Omer Goldman har genom sin vägran att delta i den israeliska krigsmakten trotsat såväl landets skrivna lagar som de sociala förväntningar som finns på unga människor i Israel. Hon har också vågat stå upp emot sin egen familj, däribland fadern som tidigare hade en hög position inom den israeliska underrättelsetjänsten Mossad.
Därmed är hon i det närmaste en modern inkarnation av mytologins Antigone. Genom sitt tydliga ställningstagande mot våld är hon en inspirationskälla för alla som söker fredliga lösningar på såväl små som stora konflikter – inte minst den mellan Israel och Palestina.”

2009: Anders Dejke. Pensionerad lärare vid Ljungskile folkhögskola och vid flera tillfällen ekumenisk följeslagare på Västbanken. Han var också under slutet av 1980-talet talesperson för trädkramarrörelsen, som protesterade mot motorvägsbygget genom Bohuslän.
Motivering: ”För hans praktiska handlande i freds-, rättvise- och miljöfrågor som kännetecknas av personligt mod och tydliga ställningstaganden, i befriande förening med mänsklig värme och humor.”

2008: Mehari Yohannes och Semere Kesete. Fångvaktaren och den politiske fången från Eritrea som tillsammans lyckades ta sig ut ur fängelset och via en farofylld flykt till Etiopien slutligen hamnade i Sverige.
Motivering: ”Mehari Yohannes och Semere Kesete har båda visat prov på civilkurage, såväl tillsammans som på egen hand.
• Semere Kesete när han som ordförande för studentkåren vid universitetet i huvudstaden Asmara protesterade mot den eritreanska regimens behandling av studenter. Några dagar efter sin juridikexamen kastades han i fängelse och hölls isolerad i ett års tid.
• Mehari Yohannes när han som fångvaktare trotsade regimen och riskerade sin egen säkerhet genom att befria Semere Kesete och hjälpa honom att fly ur landet.
• Tillsammans visar de på det hoppfulla mötet mellan människor som förändrar världen i det lilla – för just dessa människor – och i förlängningen världen i det stora – för oss alla.”
(På bilden: Mehari Yohannes. Semere Kesete kunde inte närvara vid prisutdelningen.)

antigonepriset logo