”I en tid av stora utmaningar räcker det inte med kritik av systemets tillkortakommanden.” Det skriver Moa Fors, lärare och tf biträdande rektor på Ljungskile folkhögskola i en debattartikel i Dagens Arena.
Moa Fors är verksamhetsansvarig för Framtidsspår, en verksamhet förlagd till Göteborg. Framtidsspår är ett så kallat IOP, Idéburet offentligt partnerskap, där folkhögskolan är en part och Göteborgs stad en annan. Verksamheten fokuserar på unga vuxna som inte fullföljt gymnasiet och som ofta bär på psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsvariationer och en lång erfarenhet av misslyckanden i skolsystemet. Debattartikeln är skriven utifrån det perspektivet.
”I samhällsdebatten beskrivs folkbildningen ofta som en motkraft. En röst som står utanför, säger emot, problematiserar och försvarar det mänskliga i ett system som riskerar att bli alltför teknokratiskt. Det är en viktig roll. Men den är inte tillräcklig.
(…)
Folkbildningen ska fortsätta vara en motkraft när det behövs. En kritisk röst. En påminnelse om bildningens och demokratins värde.
Men om vi menar allvar med att möta dagens samhällsutmaningar behöver folkbildningen också få vara det den redan är i praktiken: en medkraft – i välfärden, i utbildningssystemet och i arbetet för ett mer inkluderande samhälle.”
