MER OM ATT LÄSA KLART GYMNASIET

Ett krav för antagning som är gemensamt för alla högskoleutbildningar är ”grundläggande behörighet till högskolestudier”. Men det finns flera olika sätt att uppnå grundläggande behörighet.

Grundläggande behörighet från gymnasiet
I gymnasieskolan får man grundläggande behörighet genom att läsa ett 3-årigt program och ha godkänt på kurser som täcker 2.250 poäng (90 procent av 2.500). På gymnasiebetyg från 2010–2013 måste man även ha godkänt i Sv A och B, En A och Ma A, och från 2014 och framåt måste man ha godkänt i Sv 1, 2, 3, En 5, 6 och Ma 1.

Grundläggande behörighet från folkhögskola
Folkhögskolorna har helt andra regler än gymnasiet. För att få grundläggande behörighet ska man uppfylla ett omfattningskrav (som handlar om studietid på gymnasienivå) och ett ämneskrav (som handlar om godkända ämnen). Det räcker med 10 godkända ämnen!

Omfattningskravet uppfylls genom ett av följande alternativ:

• Två år på gymnasiet, följt av ett år på folkhögskola.
• Ett år på gymnasiet, följt av två år på folkhögskola.
• Två års yrkesarbete, följt av två år på folkhögskola.
• Tre år på folkhögskola
  Du kan alltså bli klar på kortare tid än på Komvux, om du studerar på folkhögskola.

Ämneskrav:
Godkänt i nya gymnasiets gymnasie-gemensamma ämnen: Svenska 1, 2, 3, Engelska 5, 6, Matematik 1 Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Religionskunskap 1, Historia 1a1.

Grundläggande behörighet genom Reell kompetens
Den som saknar grundläggande behörighet men anser sig ha tillräckliga kunskaper för att klara högskolestudier kan åberopa ”reell kompetens.”

För att inte alltid behöva göra en individuell bedömning av reell kompetens har högskolorna enats om följande regel: Den som har arbetat 3 år på minst halvtid efter normal sluttid på gymnasiet (19 år) och har godkänt i Sv A och B, En A, Ma A, Sh A eller Sv 1, 2, 3, En 5, 6, Ma 1, Sh 1a1 ska anses ha grundläggande behörighet. Det första alternativet med kurser från gamla gymnasiet kommer så småningom att sluta gälla men när detta skrivs finns inget beslut om tidsgräns.

Om man har grundläggande behörighet endast genom reell kompetens så har man inget betygsmedel eller folkhögskoleomdöme att konkurrera med. För att ha något att konkurrera med måste man göra högskoleprovet, annars hamnar man allra sist i rangordningen.

På folkhögskolor använder man inte beteckningen program, utan kurser. Kurser där man läser in gymnasiet kallas allmänna kurser. På Ljungskile folkhögskola har vi fyra ettåriga allmänna kurser, som var och en kan ge högskolebehörighet: Livskursen, Allmän kurs med global profil, Allmän kurs med musik (Umus) och Naturvetenskapligt basår.

Livskursen, Umus och Globalkursen
Dessa kurser är upplagda så att den som gått 2 år på gymnasiet/komvux ska kunna bli klar med sin högskolebehörighet på ett år. På var och en av kurserna kan man därför läsa alla ämnen som krävs för grundläggande behörighet. Man kan också läsa andra ämneskurser som krävs på många högskoleutbildningar såsom Matematik 2, 3 och Naturkunskap 2.

Kurserna är ettåriga men den som behöver läsa mer än ett år kan kombinera kurser till en 2-årig eller 3-årig studiegång. Det är också möjligt att gå 2 år på samma kurs. Genom att de flesta ämnena är valbara kan man fördela arbetsbördan jämnt över åren.

Naturvetenskapligt basår
Kursen är inriktad på att ge naturvetenskapsprogrammets behörigheter, men man kan också få grundläggande behörighet till högskolestudier genom att läsa in de kärnämneskurser man inte har godkända sedan tidigare. Vårt basår är därför ett intressant alternativ för den som gått NV-programmet och fått ett ofullständigt betyg som inte ger grundläggande behörighet.