JOURNALISTLINJEN

En utbildning för dig som vill arbeta med journalistik och kommunikation.

Tvåårig utbildning som ger bredd- och spetskompetens

Yrkesutbildning med inriktning mot tidning och radio. Kursen har ett tydligt digitalt fokus, innehåller frilansdagar och en delkurs i kommunikatörens roll. Radiokursen görs i samarbete med Sveriges Radio.

Teori varvas med redaktionsarbete i mediehuset Ljungskile Nyheter. Branschfolk bjuds regelbundet in till gästföreläsningar, för att inspirera och informera om arbetsmarknadens villkor. Utbildningen innehåller sammanlagt tre månaders praktik.

Sök nu! Vill du vara med och jobba för yttrandefriheten? Sök till Journalistlinjen vid Ljungskile folkhögskola! Produktion: Joacim Österstam, Ayar Alarcón Klein och Niklas Svensson, studerande vid Journalistlinjen årskurs 2.

Målsättning med Kursen

Utbildningen vänder sig till dig som vill arbeta som journalist och söker en grundutbildning, eller som vill komplettera tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet med en yrkesinriktad påbyggnad i journalistik.

Den är också lämplig för dig som tänker jobba som kommunikatör eller vill utveckla ett intresse för skrivande och radio för exempelvis frilansverksamhet. En vecka ägnas åt kommunikatörsrollen, och en vecka åt frilansverksamhet, där deltagarna får lär sig starta företag och sälja in frilansidéer hos uppdragsgivare.

Våra examinerade kursdeltagare jobbar som journalister inom dagspress, radio eller feature. Flera jobbar också som kommunikatörer eller informatörer inom den offentliga sektorn.

Medierna är en betydelsefull arena för information och debatt. Därför har journalisterna en nyckelroll i en modern demokrati. För att garantera en allsidig samhällsdebatt och en engagerad och vital demokrati är det viktigt att det finns olika utbildningar som leder fram till journalistyrket. Ljungskile folkhögskola är ett etablerat alternativ för dig som vill studera journalistik. Vi har utbildat journalister mer än 30 år. Vi arbetar i projekt med folkbildningens metod av teori och praktik som grund.

Målsättningen är att du skall behärska yrkets alla verktyg efter två år på skolan. Vi lägger särskild tonvikt på träning av flerkanalspublicering på papper, webb och i radio. Det ger dig goda förutsättningar att konkurrera om jobb inom webbjournalistik med arbete inom de digitala kanalerna.

Ansökan sker i första hand till årskurs 1. Har du förkunskaper motsvarande första årskurs, kan du söka direkt till andra året. Vi uppmanar särskilt dig som har annan kulturell/nationell bakgrund att söka. Ett grundkrav är att du behärskar det svenska språket i både skrift och tal.

Kurstiden är 37 veckor per läsår. Under studietiden kan du bli studerandemedlem i Svenska Journalistförbundet. Du kan påverka utbildningen genom fackligt arbete i studeranderådet, samt genom journalistlinjens eget linjekollegium. Efter genomförd utbildning erhåller du ett kursintyg.

Kursinnehåll - Första året

En bred grundkurs med tidnings- och radiojournalistik, journalistisk metod, statskunskap, kreativt skrivande och en praktisk verktygslåda med yrkesträning i tidningsredigering, bildjournalistik, videofilmning och -redigering, nyhetsradio, programproduktion och redaktionellt arbete.

  • Tidningsjournalistik
    Nyhetsartiklar, referat, reportage och intervju, redigering, nyhetsvärdering, källkritik. Rutiner för lokal bevakning. Fördjupande reportage- och featureträning, praktik på tidning, textseminarier. Målet är en god inblick i lokalreporterns vardagsarbete.
  • Radiojournalistik
    Grundläggande teknikutbildning i digital radio i PC miljö och redigeringsprogrammet DIGAS. Nyhetsradio, programproduktion, programledarträning, reportageövningar. Regelbundna övningar i direktsänd närradio och webbradio.
  • Journalistisk metod
    Mediernas roll i samhället. Tryckfrihetsrätt, etik, spelregler för press och radio. Presshistorik, etermediernas utveckling. Journalistiska arbetsmetoder.
  • Kreativt skrivande
    Kursen syftar till att stimulera skrivandet och din språkbehandling. Skrivövningar inom olika litterära genrer.
  • Statskunskap
    Demokrati och yttrandefrihet. Politiska ideologier, partiväsen, folkrörelser. Rättsväsende, kriminaljournalistik, kommunala organ och politik. Tillämpningsövningar i journalistiska genrer.
  • Redigering och tidningslayout
    Utbildning i Macintoshmiljö. Redigering i InDesign. Grundläggande kunskaper i typografi och layout.
  • Bildjournalistik/foto och video
    Digital kamerateknik. Utbildning i Photoshop och digital bildhantering. Video för reportrar. Kursen syftar till att ge en sådan grund att kameran blir en självklar del i reporterjobbet.
  • Redaktionsövningar/praktik
    Intensivveckor i redaktionell miljö för tidning och radio. Vi tränar redaktionella rutiner, och produktion under tidspress. Praktik 3-5 veckor, beroende på eget intresse.
  • Reportageresa
    Första året avslutas med en reportageresa till Berlin där du tränar research och journalistikens längre format, reportage och dokumentär. Räkna med rese- och boendekostnader på cirka 2.500 kronor. Resan brukar vara omkring en vecka lång.
Kursinnehåll – Andra året

Du väljer tidnings- eller radiogren, med reservation för att vi har ett begränsat antal platser på radiogrenen. Radioutbildningen sker i samarbete med P4 Sveriges Radio Väst. Året ger en påbyggnad i tidning, radio, statskunskap, fördjupad skrivträning, litteratur, journalistisk metod med tonvikt på etik och yrkets arbetsmetoder.

  • Journalistisk metod
    Fördjupning i yrkesrollens arbetsmetoder, redaktionellt ledarskap, publicistiska seder, etik och vetenskapsteori.
  • Statskunskap
    Regering, riksdag och den politiska förvaltningen, välfärdsstatens framväxt, regional förvaltning, bistånd, flyktingmottagande, mångkulturella samhället, genuskunskap.
  • Kreativt skrivande
    Fördjupning i litterära genrer, språk och språkbehandling. Med fokus på litteratur och författare i gränslandet mellan skönlitteratur och journalistik.
  • Praktik/Personligt grävprojekt
    Yrkesinriktad praktik på redaktion under 8-10 veckor. Individuellt fördjupningsarbete under 5 veckor, där research och förarbeten liksom presentation och form bedöms.
  • Tidningsgrenen
    Yrkesinriktad fördjupningskurs i de normalt förekommande arbetsuppgifterna på en dagstidningsredaktion. Regelbunden produktion av nyhetstidningar, webbtidningen Ljungskile Nyheter och featuremagasin.
  • Radiogrenen
    Yrkesinriktad fördjupningskurs i de normalt förekommande arbetsuppgifterna på radioredaktion, främst Sveriges Radio. Kursen ger en avancerad fördjupning i nyhetsradio, programproduktion, självkörd radio, HF-utbildning, röstträning och regelbundna direktsändningar av aktualitetsmagasinet Angeläget. Utbildningen sker i nära samarbete med P4 Sveriges Radio Väst. På radiogrenen kan maximalt åtta personer antas.
Lärare

På skolan finns en kunnig och erfaren lärarstab med bred kompetens inom medieområdet. Undervisningen i journalistik utförs av lärare med många års yrkeserfarenhet av journalistik från bl.a. Sveriges Radio, Göteborgs-Posten, TT Nyhetsbyrån och frilansverksamhet.

Stefan Johansson är journalist och arbetar sedan 2005 som lärare på Journalistlinjen. Har arbetat som frilansjournalist och tidningsredigerare. Undervisar i bland annat journalistiskt skrivande, redigering och layout. Stefan är också ansvarig för folkhögskolans produktion av trycksaker och underhåll av dess hemsida.

 

 

Ellen Andersson är journalist och undervisar i journalistik med särskild inriktning på digitala medier. Hon har arbetat som journalist i över tio år och främst inom webb. Hon har jobbat som reporter och webbredaktör på lokaltidningar, som publikredaktör, reporter och nyhetsuppläsare på P3, Sveriges Radio i Stockholm, och som reporter på TT Nyhetsbyrån. Hon har också jobbat med affärsjournalistik i USA.

 

 

 

Elisabeth Cederblad är journalist på Sveriges Radio Väst i Uddevalla. Hon undervisar bland annat i radio.

 

 

 

 

 

Jan Lindvall var med och startade journalistutbildningen vid Ljungskile folkhögskola 1985, där han fortfarande är verksam. Han undervisar i radiojournalistik, skrivande och publicistfrågor. Har tidigare arbetat 15 år på Sveriges Radio och varit chefredaktör på Tidningen Broderskap. Janne har journalist-, lärar- och socionomutbildning.

 

 

Linjen samarbetar dessutom regelbundet med journalister från bland andra Bohusläningen, TTELA, Göteborgs-Posten, Sveriges Television och Sveriges Radio. Under dina år på skolan kommer du att möta många gästföreläsare och experter inom journalistik och medier.

Journalistlinjen arbetar också med fortbildning för företag och organisationer samt med en distansutbildning i journalistiskt skrivande.

Inträdeskrav och ansökan

Sökande bör ha allmän behörighet till högskola (3-årigt gymnasium eller motsvarande). Arbetslivs- och föreningserfarenhet eller annat dokumenterat samhällsintresse är meriterande. Studierna förutsätter god allmänbildning och bra språkkunskaper.

Linjen har 36 platser fördelat på två årskurser.

Till ansökan bifogar Du:
• ett skriftligt porträtt av dig själv – en A4-sida räcker!
• kopior på betyg, intyg och arbetsprover

Vi vill också ha två referenser, till exempel lärare eller arbetsgivare som känner dig väl.

Antagning: Vi behandlar ansökningarna löpande, och antagning sker i mån av plats. Skicka in din ansökan snarast!

Klicka här för att komma till ansökningsformuläret.

Studiekostnader

All undervisning på folkhögskola är gratis, men du måste betala för boende, mat och vissa kringkostnader.
Här kan du se vad det kostar att studera på Ljungskile folkhögskola.

SJF:s riktlinjer för journalistutbildningar

Svenska Journalistförbundets styrelse har utarbetat riktlinjer för vad en journalistutbildning minst bör innehålla. ”Det är viktigt att utbildningen präglas av att journalistyrket är både ett akademikeryrke och ett hantverksmässigt yrke”, skriver man bland annat. Läs hela riktlinjerna här.

Reportage från Berlin

I april varje år reser Journalistlinjen till Berlin på studie- och reportageresa. Här kan du ta del av de arbeten som gjordes 2016.

Tidningsmagasinet Alle und Alles har bland annat följande innehåll:
• Berlin har länge varit en tummelplats för svenska och nordiska konstnärer. För 100 år sedan var det August Strindberg och Edward Munch, idag bor och verkar bland andra Makode Linde här.
• Susanna Christensen överlevde koncentrationslägret Bergen-Belsen och kom sedan till Sverige.
• Berlin är en fristad för olika subkulturer, inte minst sexuella. Följ med till fetischklubben Insomnia.
• Svenska kyrkan finns representerad i Berlin genom Victoriaförsamlingen. Under 113 år har den ofta spelat en viktig roll för samhället och enstaka individer, inte minst under nazitiden. Ladda ner tidningen här.

La Deutsche Vita, radiomagasinet om Berlin. Häng med programledarna Maria och Eric när de pratar om metropolen. En udda teater signerat ett tyskt teaterkollektiv. En dykning i om hur det är att leva som handbollsproffs i ett av landets största lag. Vi träffar också på flera svenskar som lämnat den kalla norden och flyttat, till det något varmare, Berlin. Ett program som man bara inte vill missa. Lyssna på programmet här.

Die Panzerknacker är ett program om vad som händer i Berlin. Bland annat pratar vi om sport, mat, historia och diverse andra saker. Programledare är Wiktor Richardsson och hans sidekick Ayar Alarcón. Den som rattar spakarna är Joacim ”Weltmeister” Österstam. Lyssna på programmet här.

I radiomagasinet Fingerspitzengefühl kommer ni få höra om vad staden Berlin har att erbjuda – både i matväg och upplevelsemässigt. Hör resebloggaren Margareta Hallin berätta om vilka ställen man bör besöka ifall man befinner sig i den tyska huvudstaden. Våra reportrar har också besökt Svenska Kyrkan och Freie Universität samt gjort en dokumentär om gaykulturen. Allt detta och lite till hör ni under ledning av Jonathan Larsson och Nadia Tahir. Håll till godo! Lyssna på programmet här.

Tio tips till blivande journalister

Vi får ofta frågan vad som krävs för att bli journalist. Vi tycker det är bra att man funderar igenom krav och förväntningar innan man påbörjar en kostsam utbildning. Därför bjuder vi på några goda råd och uppmaningar som ofta återkommer under utbildningen.

1. Attityd
Journalistyrket är inte som vilket jobb som helst. Du skall vara kreativ, ha egna idéer, kunna ta en motgång och bli bedömd. Det krävs alltså mycket engagemang och rätt attityd för att bli en bra journalist.

2. Nyfikenhet
Kanske vårt bästa tips! Utan nyfikenhet – ingen motor i arbetet. Och det journalistiska arbetet är aldrig avslutat. Bra historier kan alltid bli bättre. En bra journalist slutar aldrig att vara nyfiken!

3. Stress
Tidspress är en naturlig del av journalistyrket. En kick för några. En plåga för andra. Man behöver inte älska stress (vem gör det?), men man måste vara beredd att leva med ständiga deadlines.

4. Värdera och strukturera
Journalistik handlar om att ständigt värdera och prioritera i ett stort informationsflöde. Oftast under tidspress. Då krävs att du kan fokusera, strukturera och jobba under press.

5. Häng med
Journalister rapporterar om verkliga förhållanden. Ofta skall man förklara komplicerade saker utan ordentlig förberedelsetid. Bred allmänbildning är därför bra. Journalister behöver kunna lite lagom om väldigt mycket.

6. Samhällsintresserad
Mycket av dagens journalistik handlar om juridiska frågor, ekonomi, jobb, kommunal service, klimat, internationella konflikter. Ett grundmurat intresse för politik och samhällsfrågor gör jobbet lättare och betydligt roligare.

7. Empati
Journalister har makt. Många får stora förtroenden som det gäller att handskas försiktigt med. Men uppmärksamheten som ofta följer med jobbet kan också skapa en fartblindhet och det är lätt att glömma att varje publicering kan skada människor. En bild, en ogenomtänkt mening, ett förfluget ord kan sätta spår för livet. Därför är det viktigt att journalister är människor med stor empati.

8. Berätta historier
Journalistik är i grunden små och stora berättelser. Lusten att berätta är en viktig drivkraft i jobbet.

9. Språket
Oavsett om man jobbar med tidning, radio eller teve är vårt viktigaste redskap orden och språket. Att ständigt utveckla sitt språk, läsa mycket och våga låta sig inspireras av vad andra skrivit är viktigt.

10. Se det stora i det lilla
Journalister vill beröra. För att kunna göra det måste man försöka komma nära, hitta den lilla händelsen som kan gestalta den stora frågan. Som den klassiska historien om den amerikanske reportern som beskrev amerikanernas sorg efter mordet på Kennedy genom en intervju med dödgrävaren som grävde presidentens grav.

Frågor?

Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor.

Stefan Johansson, linjeföreståndare
stefan.johansson@ljungskile.org
Telefon: 0522-68 69 48

Kursstart: 21 augusti 2017
Kurslängd: 2 år
Antal platser: ca 18 per årskurs
Ansökan: löpande antagning i mån av plats


RÖSTER
OM UTBILDNINGEN

– Även om jag redan under utbildningen upplevde allt vi gjorde som lärorikt, var det först när jag kom ut i verkligheten som jag på allvar insåg hur goda kunskaper jag fått med mig. För det fick jag verkligen! Mina två år på journalistlinjen gav mig en stabil och praktisk grund att stå på, som jag har med mig i mitt arbete varje dag. Dessutom var åren på skolan väldigt utvecklande på det personliga planet och väldigt, väldigt roliga.

Katrin Niklasson, reporter på Alingsås Tidning. Gick ut 2010


– Jag jobbar på P4 Väst Sveriges Radio, mest som kriminalreporter och bilindustrireporter. En stor fördel med utbildningen i Ljungskile var att mycket av arbetet var praktiskt. I stället för att det var mycket teori som skulle läsas in fick man lära sig journalistiken praktiskt, vilket gav mycket. Utbildningens kontakt med P4 Väst gjorde att jag kunde göra praktik där. Sedan dess har jag varit kvar på redaktionen. Så det var ett bra upplägg på utbildningen.

Victor Jensen, reporter på Sveriges Radio P4 Väst. Gick ut 2011


– Tiden på Ljungskile gav mig självförtroende att komma in i branschen. Det bästa är att utbildningen är så praktiskt inriktad. Det är en tuff bransch och för att få jobb i medievärlden så krävs det dels praktiska kunskaper, dels en förståelse för mer etiska och journalistiskt utmanande frågor. Det tycker jag att jag fick på Ljungskile, och genom de många praktikperioderna fick man en fot in i branschen. Dock vill jag också säga att eftersom arbetsmarknaden inom detta område är väldigt tuff så bör man ha en personlighet som inte ger upp, och ett ”jävlaranamma” för att få jobb som journalist.

Maja Jerosimic, programledare på Sveriges Radio P4 Sjuhärad. Gick ut 2010.