Om oss - Ljungskile Folkhögskola

Om oss

Ljungskile folkhögskola ligger mitt emellan hav och fjäll, med fantastisk utsikt över Ljungskileviken. Vi vill ge utrymme för livs- och samhällsfrågor och betonar respekten för andras åsikter.

Gillar du gemenskap, natur och kultur? Då har du kommit rätt!

Demokrati, kultur och internationella frågor står högt på vår dagordning, vilket också återspeglar sig i kursutbudet och i allt som händer på skolan.

Närheten till skog och hav gör det lätt att komma ut i naturen. Bredfjället ligger alldeles bakom skolan med milsvida vandringsleder. I havet kan du bada eller paddla kajak.

Hakegården, ett av elevhemmen.

Hakegården, ett av elevhemmen.

Skolan tar emot ungefär 250 studerande och internatet har plats för hälften av dessa. Det går också bra att pendla till Uddevalla (20 minuter med buss eller tåg) eller Göteborg (50–60 minuter), eller bo i byn.

Folkhögskolan är en alldeles egen skolform. Undervisningen bygger på varje elevs aktiva deltagande, med utgångspunkten att alla har något att bidra med. Vi jobbar ofta med teman och i projektform. Kunskapen står i fokus – fast på ett annat sätt.

Att bo ett år på en folkhögskola är en upplevelse för livet. Sällan kommer du andra människor så nära! Vi får ofta höra att ”det var det bästa året i mitt liv”.

Skolledning

Johannes Huss, rektor
0522-68 69 37
johannes.huss@ljungskile.org

Magnus Klang, tf rektor under läsåret
0736-44 65 63
magnus.klang@ljungskile.org

Styrelse

Skolans styrelse består av representanter för huvudmännen, samt en representant från Uddevalla kommun.

Styrelsens ordförande är Gunnar Henning.
gunnarhenning@hotmail.com

Huvudmän

Ljungskile folkhögskola drivs av en stiftelse med tre huvudmän:

KFUK-KFUM Sverige är en del av världens största och äldsta ungdomsrörelse. Kropp, själ och ande, svarar på människors behov av fysisk aktivitet, intellektuell stimulans och tid för reflektion. K som i ”kristliga” står för dialog över religionsgränserna, medmänsklighet, respekt, kärlek och förlåtelse. Erbjuder mötesplatser och skapar mening. Besök hemsida.

Föreningen Sankt Lukas i Göteborg är en ideell, allmännyttig förening som bärs och styrs av sina medlemmar. Föreningen finns till för människor som vill ha hjälp att arbeta med sina livsfrågor och psykiska problem, för utbildning och handledning, samt för samtal i frågor som rör livsåskådning, personlig utveckling och relationer mellan människor. Besök hemsida.

Göteborgs Räddningsmission är en ideell organisation som arbetar med socialt arbete på kristen grund. Uppmärksammar och motverkar förhållanden i samhället som förvärrar utsatthet och utanförskap genom att arbeta med: Hemlöshet, Kriminal- och missbruksvård, Integrationsarbete med kvinnor, Arbetsträning, Ungdomar i riskzon, Kulturarbete med unga. Besök hemsida.

Vision

Rum för utveckling – kraft till förändring

• fokus på kultur, livsåskådning och globala frågor
• i mötet mellan människors olikheter
• med framtidens samhällsaktörer för hållbar utveckling

Historia

Birger Magnus Hellerstedt, skolans grundare, vakar fortfarande över skolan.

Birger Magnus Hellerstedt var journalist i Malmö på 20-talet. Men han drömde om en egen folkhögskola. Han hade inspirerats av den danska folkhögskolerörelsen i Danmark. Där hade prästen och folkbildaren Grundtvig startat den första folkhögskolan på 1800-talet: hans idé var en skola för vuxna med samtalet och erfarenhetsutbytet i centrum. Han trodde på möten mellan människor i samma ögonhöjd. Alla, inte bara läraren, har något att bidra med, menade Grundtvig.

Hellerstedt var driftig och företagsam och grundade Ljungskile folkhögskola i mitten av 20-talet. 1927 byggde man Västkustgården, det som idag är reception och matsal. Och under de första åren hände allt där: undervisning, boende, matsalen. Men det blev för trångt och man bygger nya internat, samlingssalar och skolan växer snabbt.

På den tiden är det ofta enklare kurser och målgruppen är landsbygdens ungdomar som har långt till universitet och högskolor och som behöver kunna lite om ekonomi, matlagning och vård.

Så blir det världskrig och skolan blir militärsjukhus och eleverna får åka hem. En av dem var en viss Birgit Nilsson på husmoderslinjen. När skolan öppnade igen efter kriget, ringde rektorn upp henne och erbjöd en plats. Men då hade hon redan kommit in på musikhögskolan för att bli operasångare.

Skolans lärare engagerar sig i motståndet mot nazismen: Man gömmer norska flyktingar och skolans rektor hamnar på nazisternas dödslistor.

Efter kriget fortsätter skolan att växa: på 50- och 60-talen tillkommer kurser som ekonomiutbildning och musiklinjen. Under 70-talet bygger man nytt bibliotek och nya konferenslokaler. Konferensverksamheten är fortfarande en betydande del av skolans ekonomi.

Man startar också fritidsledarlinjen på 70-talet. Under 80-talet startar journalistlinjen och i början av 90-talet – Världens Kurs med en indienresa.
Och skolan fortsätter att växa: vintern 2005 kunde vi starta en helt ny kurs som heter Religionens ansikten.

Birger Magnus Hellerstedt hade en fin tanke med skolan:

  • den skulle vara ett centrum för ekumenik – alltså en plats där människor med olika trosinriktningar kan mötas
  • det skulle vara en skola med en tolerant människosyn
  • det skulle vara en skola med ett starkt samhällsansvar, inte minst när det gäller internationell solidaritet och demokrati
  • han ville att det skulle vara en mötesplats för samtal, debatter, kulturupplevelser.

Så är det fortfarande, 54 år efter att dess grundare gick bort. Och det är den andan vi vill att alla studerande skall uppleva här.

Jan Lindvall

Kurator

Folkhögskolan har en kurator som du kan prata med vid behov. Hon finns i samtalsrummet vid Kapellet måndagar och onsdagar kl 13.00–18.00.

Maria Landén har telefon 0703-51 78 11.
E-post: maria.landen@ljungskile.org

Biblioteket

Välkommen till biblioteket!
Här hittar du tidskrifter, skön- och facklitteratur som avspeglar skolans profil.
I biblioteket finns även datorer för att söka information.
Varje månad presenterar vi en ny utställning. Du får gärna medverka.
Biblioteket är öppet för dig som studerar eller arbetar på skolan.
Det går bra att kontakta oss via e-post:
folkhogskola@ljungskile.org

Antigonepriset

Antigonepriset är folkhögskolans pris för visat civilkurage.

2018 års Antigonepris tilldelas Lena Matthijs, Borås.

Juryn motivering:
”Lena Matthijs, polisområdeschef för Älvsborg, skrev i juli 2017 ett uppmärksammat inlägg på Facebook. I inlägget uttryckte hon skam över att tillhöra det statliga etablissemang som beslutat att utvisa en 17-åriga etiopisk flicka. Flickan har varit asylsökande i Sverige i fyra år och Lena Matthijs har varit hennes gode man.
Inlägget har delats 9 411 gånger och gillats av fler än 18 000 personer.
Lena Matthijs har i efterhand fått stöd av många kollegor inom poliskåren. Hennes agerande visar ändå på stort civilkurage, genom att hon i egenskap av hög polischef tagit så tydlig ställning i en kontroversiell fråga. Inte minst sänder det en signal till ensamkommande asylsökande, att även inom Sveriges polisväsende finns det personer som förmår ta in och värdera mänskligt lidande. Med detta pris vill vi lyfta fram humanismen och omtanken i en tid av politisk snålblåst.”

Läs Lena Matthijs Facebookinlägg här.

Juryn för det elfte antigonepriset har bestått av fem personer: Sörine Anosike och Isak Bengtson, studerande på skolan, Johannes Huss, rektor, Gunnar Henning, styrelsens ordförande, samt Stefan Johansson, lärare.

Priset – det elfte i ordningen – delas ut måndagen den 14 maj kl 11.30. Priset består av ett konstverk skapat av en av skolans studerande samt 2.460 kronor: en krona för varje år som gått sedan Sofokles drama Antigone (efter vilket priset är döpt) hade premiär. Prisutdelningen sker vid en ceremoni med skolans studerande samlade. Ceremonin är öppen även för allmänheten.

Detta är vår definition av civilkurage:
”När en människa, med utgångspunkt från sitt eget hjärta och samvete, har modet att handla mot gruppens oskrivna lagar eller maktens skrivna lagar, och är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande, då visar hon på en egenskap som är både allmänmänsklig och unik – civilkurage.
En människa som visat civilkurage behöver omsorg och bekräftelse. Antigonepriset vill ge detta stöd och erkännande.
När en människa visar civilkurage ger det hopp och kraft till andra. Detta hopp och denna kraft vill Antigonepriset hjälpa till att sprida.”

En jury bestående av skolans rektor samt representanter för styrelsen, personalen och de studerande utser mottagaren.

Alla kan nominera en kandidat. Alla kan också bli nominerade, förutsatt att det är en i dag levande person. Nomineringar till 2019 års Antigonepris skall vara folkhögskolan till handa senast 7 januari 2019.

Vem var Antigone? 
Antigone, dotter till Oidipus, har blivit känd genom Sofokles antika drama. Hon var en stark kvinna som vågade trotsa morbrodern Kreons – kung av Thebe – förbud mot att ge Antigones döde bror Polynikes en anständig begravning. Som straff för detta dömdes hon till döden. Antigones mod att trotsa maktens påbud har också inspirerat många sentida författare, bland andra Bertolt Brecht och Jean Anouih.

Tidigare pristagare:

2017: Fredrik Önnevall, Clas Elofsson och Hanin Shakrah. På försommaren 2014 hjälpte de den 15-årige syriske flyktingpojken Abed att ta sig från Aten till Sverige. Detta skedde i samband med att de arbetade med tv-serien Fosterland för Sveriges Television. Abed hade fastnat i Aten och visste inte hur han skulle ta sig vidare, och inför rullande kamera bad han tv-teamet att ta med honom till Sverige. Eftersom det uttalade – och livsfarliga – alternativet var att Abed skulle försöka hoppa från en bro ner på flaket till en passerande lastbil, så beslöt de sig för att ta med honom. För detta har de tre i tingsrätten dömts för människosmuggling till villkorlig dom och 75 timmars samhällstjänst. Domen är överklagad till Hovrätten.
Motivering: ”En journalists uppdrag är att rapportera om verkligheten. Men ibland tränger sig verklighetens villkor så tätt inpå att man tvingas ställa sig frågor om ens personliga ansvar. Fredrik Önnevalls, Clas Elofssons och Hanin Shakrahs svar den här gången blev att de var tvungna att agera för en medmänniskas skull, trots att det både låg utanför deras uppdrag och bröt mot lagen.
Det är i konflikten mellan lag och värderingar som framtiden formas. Många företeelser som idag omfamnas av både samhällsmoral och lag har en gång varit olagliga. Oavsett vilken den juridiska domen i slutänden blir, så kommer historien att ge dem som sätter människovärdet framför allt annat rätt.
Fredrik Önnevall, Clas Elofsson och Hanin Shakrah har därmed – i tider av stängda gränser och allt hårdare villkor för människor i nöd – visat ett civilkurage som inspirerar oss andra.”

2016: Yasin Missaoui. Yasin Missaoui ingrep när en besökare på Lundby bibliotek i Göteborg blev aggressiv och hotfull mot bibliotekarien. Biblioteket var vid tillfället fullt av barn. Yasin, som själv var besökare, försökte lugna ner mannen, och brottade sedan ner honom när han började bli våldsam. I närmare en halvtimme höll han mannen nere innan polisen till slut kunde ta över.
Motivering: ”Yasins rådiga ingripande är ett bra exempel på civilkurage i vardagen. Vi kan ha en uppfattning om vad som är rätt och riktigt att göra, men det är inte alltid som vi klarar av att förverkliga den. Vissa situationer kräver att vi på allvar går utanför vår komfortzon. Yasin Missaoui visar oss alla att det är möjligt.”

2015: Suman. Har under många år arbetat med att frita och rehabilitera barnslavar i Indien. Det är ett riskfyllt arbete som utmanar mäktiga krafter i Indien, inte minst eftersom hon är kvinna. Genom hennes arbete har tiotusentals barn återfått sin frihet och givits en framtid. Idag driver hon organisationen Movement for Child Rights to Childhood.
Motivering: ”Suman sätter genom sitt outtröttliga och entusiastiska arbete fokus på alla människors lika värde, liksom barns självklara rätt att vara barn och gå i skola.”
(Suman vill inte använda sitt efternamn, eftersom det avslöjar hennes kasttillhörighet.)

2014: Abdulahi Hussein. Arbetade för den etiopiska provinsen Ogadens tv-kanal och var rådgivare till president Abdi Muhamud Omar. När Hussein blev varse de övergrepp som skedde i regimens namn samlade han – med fara för sitt eget liv – på sig mängder med filmmaterial som han sedan smugglade ut ur landet. Idag lever han som politisk flykting i Sverige.
Motivering: ”Abdulahi Hussein har satt principen om demokrati och yttrandefrihet framför sin egen säkerhet och bekvämlighet. Tack vare honom har vi fått en tydligare bild av vad som hände de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye. Vi har också, genom filmen Diktaturens fångar, fått en avslöjande inblick i vad som pågår i Ogaden.
Att välja och gå den väg man tror på, risker och förluster till trots, visar på stort civilkurage. Abdulahi Husseins mod är också en uppmaning till oss andra att följa vår inre moraliska kompass.”

2013: Lisbeth Richter Pedersén och Ann-Margret Mossberg.
Motivering: ”För sitt mångåriga och outtröttliga arbete för människor på flykt, inte minst genom att stödja avvisningshotade flyktingar som väljer att gömma sig. Att hjälpa människor att hålla sig gömda är inget brott, men innebär ett ifrågasättande av den svenska asylpolitiken, vilket för somliga är provocerande. Det har bland annat lett till att de fått ta emot hotbrev.
Civilkurage kan visa sig i stundens plötsliga ingivelse, men också i det långsiktiga och tålmodiga åsidosättandet av den egna bekvämligheten till förmån för andra människors väl och ve. Lisbeth Richter Pedersén och Ann-Margret Mossberg är utmärkta exempel på det senare.”

2012: Deidre Palacios. Nätaktivist som startade Facebook-gruppen Ta håret tillbaka.
Motivering: ”Deidre Palacios startade uppropet på nätet i protest mot de kränkande kommentarer som följde på att en kvinna vid Melodifestivalfinalen i Globen i mars 2012 visade sig med hår under armarna.
Den uppmärksamhet som frågan fått kan tyckas komisk och i avsaknad av proportioner, men visar tydligt hur trångsynt normen för människors utseende är.
Utseendefixeringen drabbar inte minst unga tjejer, vilket för många leder till anorexi, självskadebeteenden och självmordsförsök. I förlängningen är Deidre Palacios initiativ en kamp för allas rätt att se ut och klä sig som man själv vill, med eller utan hår i armhålan.
För sitt initiativ har Deidre Palacios fått utstå spott och spe och till och med dödshot. Att hon ändå stått fast vid sin ståndpunkt vittnar om ett starkt civilkurage.”

2011: Natalie Sörman.
Motivering: ”Natalie Sörman får priset för sitt rakryggade agerande på nattbussen mellan Huskvarna och Jönköping den 27 maj 2010. När ett gäng nynazister hyllade Hitler och sjöng främlingsfientliga sånger riktade till bussens chaufför, sade hon ifrån och krävde respekt. När hetsen ökade i styrka och volym gjorde hon det igen. För detta misshandlades hon med flera knytnävsslag, innan gänget klev av bussen vid nästa hållplats. Hennes agerande var av stor betydelse för föraren.
Samtidigt uppmanar det oss andra till samma mod i situationer där det inte är så lätt att leva upp till vackra ord om solidaritet och medmänsklighet. Natalies insats sänder en tydlig signal: det oacceptabla får inte passera obemärkt.
Denna signal behövs mer än någonsin i tider när främlingsfientliga krafter kliver in, inte bara på bussar, utan även på etablerade politiska arenor. Natalies spontana protest lyser klart och hoppfullt, med en kraft som påminner om den unga Antigone.”

2010: Omer Goldman. Israelisk värnpliktsvägrare.
Motivering: ”Omer Goldman har genom sin vägran att delta i den israeliska krigsmakten trotsat såväl landets skrivna lagar som de sociala förväntningar som finns på unga människor i Israel. Hon har också vågat stå upp emot sin egen familj, däribland fadern som tidigare hade en hög position inom den israeliska underrättelsetjänsten Mossad.
Därmed är hon i det närmaste en modern inkarnation av mytologins Antigone. Genom sitt tydliga ställningstagande mot våld är hon en inspirationskälla för alla som söker fredliga lösningar på såväl små som stora konflikter – inte minst den mellan Israel och Palestina.”

2009: Anders Dejke. Pensionerad lärare vid Ljungskile folkhögskola och vid flera tillfällen ekumenisk följeslagare på Västbanken. Han var också under slutet av 1980-talet talesperson för trädkramarrörelsen, som protesterade mot motorvägsbygget genom Bohuslän.
Motivering: ”För hans praktiska handlande i freds-, rättvise- och miljöfrågor som kännetecknas av personligt mod och tydliga ställningstaganden, i befriande förening med mänsklig värme och humor.”

2008: Mehari Yohannes och Semere Kesete. Fångvaktaren och den politiske fången som tillsammans lyckades ta sig ut ur fängelset och via en farofylld flykt till Etiopien slutligen hamnade i Sverige.
Motivering: ”Mehari Yohannes och Semere Kesete har båda visat prov på civilkurage, såväl tillsammans som på egen hand.
• Semere Kesete när han som ordförande för studentkåren vid universitetet i huvudstaden Asmara protesterade mot den eritreanska regimens behandling av studenter. Några dagar efter sin juridikexamen kastades han i fängelse och hölls isolerad i ett års tid.
• Mehari Yohannes när han som fångvaktare trotsade regimen och riskerade sin egen säkerhet genom att befria Semere Kesete och hjälpa honom att fly ur landet.
• Tillsammans visar de på det hoppfulla mötet mellan människor som förändrar världen i det lilla – för just dessa människor – och i förlängningen världen i det stora – för oss alla.”
(Semere Kesete kunde inte närvara vid prisutdelningen.)

Lediga tjänster